Två år i Cascais - Hur lär man sig detta?

Jag vill inte vara det, ändå är jag det....en person som dömer. Gick en bokcirkel eller var det en kurs i filosofi? Vi skulle läsa en bok av en Indisk filosof och göra övningar som fanns med i boken. En av dem gick ut på att man under en vecka skulle träna sig att inte döma, inte något eller någon. Bara uppleva världen runt om kring, konstatera vad man såg/ upplevde, men inte försöka förstå eller sätta in i något fack, inte döma. Inte tro sig veta något man inte ser. Vara, uppleva och känna bara i sig själv. Det var jättesvårt! jag kom på hur ofta jag liksom konstaterar jaha, där sitter en alkoholist , eller den bilen var dyr, de har mycket pengar. Det kanske inte alls är så? Gubben på bänken där A-lagarna brukar sitta, sitter kanske där för första gången, han är trött har jobbat hårt med något därför ser han lite sliten o smutsig ut? Den dyra bilen kanske bara är lånad? Man kan komma på hur många scenarier som helst....

Det finns inte heller mycket som är värre än att bli dömd!? Dömd att vara någon man absolut inte är! Jag har många gånger känt mig dömd av personal på sjukhus till exempel.....Hon är en hysterisk mamma till sin handikappade son. Då har jag lust att ställa mig o skrika: Jag är inte hysterisk!!! Bara alldeles lagom upprörd för det som nyss hänt....Det skulle väl inte få den önskade effekten kanske?

Jag vill så gärna vara en fördomsfri, öppen människa som låter andra vara precis som de är och utan att jag lägger några värderingar på det. Men jag är inte det!! Jag kan bli irriterad bara av att se en människa på gatan....-Jaha, det var en sån typ....dom hatar jag! Såg en kvinna häromdagen, hon hade håret mycket rufsigt uppsatt i scarf, väldigt målad, västerlänsk....Min första tanke var -Gud, vad fräck hon tycker att hon är då! Jag blev jätteupprörd bara av att se henne, stackarn hon kanske är jättetrevlig? (fast det tror jag inte).

Hur blir det så här? Hur ska jag göra för att bli en bättre människa? Om jag ska säga något förlåtande om mig själv, så tror jag, hoppas jag? Att jag åtminstone kan ge människor fler chanser, jag kan ändra min första uppfattning.

Vad är det för fel på henne, då? Ska hon ta en selfie nu?!!!

Kram

Ann-Sofie