Kristina från Duvemåla

Denna musikal är nog vår familjs signum, den har följt oss genom alla år. När vi flyttade till USA identifierade vi oss helt med Kristina Karl-Oskar och barnen..... i alla fall jag och tjejerna. Måste erkänna att Anders inte känner sig helt som Karl-Oskar, han har nog snarare blivit medtvingad i denna fixering :) Vi älskar musiken och texterna är klockrena!!
 
Kristina och barnen plockar upp sina saker från Sverige ur kistan som de släpat hela vägen och tar fram först när de har byggt ett " hem" i det nya landet. "Kamfer och lavendel" heter det stycket. När våra skeppade saker kom spelade vi denna....både denna gången i Kina såväl som den gången i USA. Samma känsla uppstår!
"Min Astrakan" handlar om hur Kristina funderar över barnet hon har i magen och att det barnet aldrig kommer att sakna eller längta till landet långt bort och länge sen.... "Våra barn ska aldrig känna längtans vånda och ve...."
 
Inte för att det går att jämföra på långa vägar, men jag inbillar mig att jag lite kan förstå vidden av vad de gjorde dessa människor som emigrerade till Amerika på den tiden. De kom aldrig hem igen! Det var starka människor som tog detta steg, de formade sitt liv, de valde! Det är så lätt att bara låta livet löpa på och liksom inte ta några beslut, inte själv styra sitt liv. Att ta ett sådant beslut är oerhört tufft! De visste inte vad de gav sig in på, men de vågade! Inte på långa vägar har vi gjort något så modigt, men vi har flyttat och ställt vårt vanliga liv upp och ner för ett tag. Ibland kan jag tänka, hur formar detta oss/ mig? Vilka har vi blivit tack vare detta? Eller kanske vilka hade vi varit om vi inte gjort dessa "utflykter"?
 
Caroline är klok ibland :) Hon har uttryckt det så här " Man är både offer och aktör i sitt liv". Vissa saker styr vi inte över, det gäller bara att försöka hantera dem så gott det går. Barnet som dog för Kristina och Karl-Oskar kunde de inte rädda. Men de gjorde allt de kunde för att de andra barnen skulle få ett bättre liv.
 
Vad vill jag med detta inlägget?! Jag sitter just nu och lyssnar på denna musik och jag går igång helt enkelt :) Plus att nu kommer musikalen till Göteborg!!! Snart släpper de biljetter och vi ska vara först ut. Caroline och Frida har väntat i många år på att få se den och jag vill se den igen....ett litet problem bara vi vill ju att Helen Sjöholm sjunger, hon som sjunger nu bryter på finska!! Björn och Benny, Hur tänkte ni nu?!!
 
Vad ska vi ta för en bild till detta inlägg?
 
 
Här sitter jag o bloggar... och Du, jag hoppas att du finns!!! :)
Kram

Kommentarer

  • Susanne
  • 2014-04-01

hej! Du har varit utomlands och skapat hem på många hem-platser*) du! Jag läser med stort intresse ditt resonemang! Läste du vad jag skrev på facebook om att jag försökt övervintra äpplen ( från vinteräppelträdet i Pixbo såklart) men känner lite vemod över att det kanske inte fungerar att dra upp några plantor här. Inget grönt synes än i krukorna där kärnorna planterats. Jag har också läst på lite om att äppelträd inte ger samma frukt som mamma-äpplet. Därav att man ofta ympar äppelgrenar till ett befintlig träd och får sina äpplesorter på grenarna… lång historia. Äppelkärnor är helt enkelt fantastiska - de gör lite som de själva vill. Och så är det med ungdomar också hahaha!
Imorgon bitti åker L hem från vårt halvårs-hem i Katalunien- Frågan är om det är hemma fortfarande här - om inte han är kvar. Jag svarar om en vecka på detta!
*) inte HEMliga platser utan hem-platser menar jag.
Kramar

Svar: Det är ju också en dimension, att "hem" är där ens nära är?! Mamma Mia är också en favorit, de är ju bara så bra på musik de där två!
Ann-Sofie Corneliusson

  • Susanne
  • 2014-04-01

Mamma Mia - filmen ( nu bytte jag ämne till DEN musikalen)
Jag hade dammiddag en fredag med videovisning av Mamma Mia- the Movie. Min svenska kompis har ju sett den 20 gånger men blev jätteglad och ville se den igen - det är ju en sån fell-good film! Min katalanska väninna hade aldrig ens hört talas om den och hon satt lite trött och frussen i soffan med en filt omkring sig och---- bara älskade den! Fick låna hem den för att se med sin dotter men nu får jag veta; Hela hennes gymnasieklass älskar den och de göör inget annan än sjunger Mamma Mia i skolan!!!!! Kul va?!
( Hoppas jag får tillbaka DVDn snart…… ,,p)

Svar: På nyår spelar man happy new year i Malaysia!!!
Ann-Sofie Corneliusson

  • Margareta Kagebo Dahlgren
  • 2014-04-02

Så vackert och levande du skriver! Vill också se den!

  • Catarina G
  • 2014-04-02

Det är modigt att ge upp det kända och trygga och ge sig ut i det okända, men som du skriver det har varit ert val, ni kan besöka hemlandet om ni vill och flyttar såsmåningom tillbaka.Många av "mina barn och familjer" på förskolan har inte den möjligheten. Många har ofrivilligt tvingats lämna sina hem, kultur och tillhörighet pga av krig och förföljelse, utan möjlighet att återvända.. Barnen växer upp i en mellanvärld, den gamla kulturen i det nya landet, det kan vara en svår balansgång att klara.Blir sugen på att gå på musikalen.... ska vi gå ihop?
Kolla mailen. Kram C

Svar: Gärna!!! Jag tror att jag vill gå flera gånger!!
Ann-Sofie Corneliusson

Skriv en kommentar








Tema Dialog gjort av Mimmi Thorneus