Ann-Sofie

Juveler.... och lite filosofi...
Äntligen! Som ni väntat?!
Nu ska ni få se de presenter jag fick på min femtioårsdag av min käre make och av min mor. Jag känner mig barnsligt glad. Jag varken har, eller köper, smycken till mig själv, det är liksom inget jag prioriterar. Kanske därför blir man särskilt glad?
Jag kommer att glänsa....så ni blir bländade :)
 
 
 
 
Vitguld o safirer.... det syns inte så bra hur blå stenarna är, det får ni se i verkligheten sen istället. Fattar ni?! Fina va?
Hur många av er tycker nu att jag skryter!? Jag tycker det :) Hoppas det inte är något jag gör för ofta?
Jag har själv inte problem med människor som blir glada för saker och vill berätta, men skryt är något annat...hur vet man när det är vilket? Eller hur vet man hur det uppfattas?
Det är intressant det där hur saker tolkas och hur jag tolkar saker, hur ska man någonsin få reda på den absoluta sanningen? Några säger att den inte finns, att man måste hitta sin egen sanning. Jag jobbar på det, har inte kommit särskilt långt tyvärr.
 
I många år har jag frågat efter den rätta vägen, en bok som i detalj statistiskt talar om för mig hur jag ska bete mig. När det är läge att prata, när det är läge att ligga lågt och vara tyst. Det började med att jag behövde avlastning för Andreas när han var liten. Jag kände att jag behövde orka och hinna med alla mina barn. Så hur ofta skulle vara optimalt för att jag skulle orka och alla tre barnen skulle få det de behövde av mig? Sedan blev denna tanke nästan en fixering. Hur ofta ska man städa? För att det ska vara tillräckligt rent utan att man blir pedantisk? Hur ofta ska man umgås med vänner utan att man blir jobbig men inte heller verka nonchalant?  Nuförtiden är den stora frågan, hur ofta kan jag ringa Andreas boende utan att vara för jobbig mamma, men ändå känna att jag har koll och vet hur han har det? Hur mycket ska man leva livet på optimalt sätt, utan att köra över andra eller sig själv?! Jag tycker det är viktigt att ta med andra i sitt tänk också, några menar att var och en får tänka på sig och ta hand om sina behov och det är väl sant men man får inte låta sina egna behov gå ut över andra heller menar jag! 
Jag ska skriva den boken!!
 
Nu fortsätter vi skryta, här örhängen jag fick av mamma!
 
 
Guld och vitguld! Fina?!
 
En timma att ladda upp dessa bilder....är sååå trött på nätet i denna delen av världen!!!
 
Hörs snart, Kram!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Taranehjoo

Fina presenter de kommer vara nära ditt hjärta och påminna dig att du är sedd och älskad. Vi människor behöver det . Skriv boken men jag tror att var och en bör. hitta sin balans utifrån sina behov. Det är du som ska känna dig tillfreds och ingen har rätt att tycka vilka dina gränser bör vara. Vem vet vad du går igenom i ditt liv det vet bara du. Allt är inte det som syns och märks mycket finns inne i oss som inte går att förklara.

Svar: Jag ska skriva boken.... men den är bara till mig att gå o slå i för att veta hur jag ska förhålla mig ibland. Ingen bok att publicera tyvärr :)
Ann-Sofie Corneliusson

Anna-Karin Gunnarsson

Hej! Jag tror också att var och en behöver lyssna inåt först, och lära sig sätta sina egna gränser.Då tror jag också att andra förhåller sig till det på bästa sätt.Allting blir mera tydligt.Om man märker att vissa människor alltid reagerar på samma sätt mot ett beteende man har, då kanske det är signaler man ska ta emot och arbeta med.Antingen bli mera tydlig i sin gränssättning mot andra, eller ta in andra att hjälpa till att tala om hur man blir uppfattad.

Svar: Ja, att ta in andra för att förstå sig själv tror jag också på, det måste bara vara andra man litar på och som har liknande värderingar som man själv? Jag saknar " mitt " dramagäng i detta, kände att jag fick detta där!? Tycker du det också?
Ann-Sofie Corneliusson

Margareta Kagebo Dahlgren

Woaw, så fina och så roligt att få smycken en sådan minnesvärd dag!
Tänk inte så mycket utan bara njut av detta år i kina!

Svar: Jooo, jag måste tänka!, det betyder inte att jag inte njuter.
Ann-Sofie Corneliusson

Monica J

Människans eviga dilemma...hur mycket eller lite ska jag...och vad ...den inre monologen pågår ständigt...skönast är kanske att bara vara här och nu...
Njuta av skönheten i livet på jorden...och allt som naturen skapat...ädelstenar t.ex. Lidandet är också en del av livets hjul...
Ha det härligt på din upptäcktsresa !

Svar: Så är det....delar bara med mig av min "inre monolog" Vad är din?
Ann-Sofie Corneliusson

Catarina G

Vilka fina presenter! Var glad för dem och de som gett dem till dig utan dåligt samvete. Livet har ingen instruktions bok, man får försöka gör det man tror är rätt även om de ibland kan bli fel. Viktigast är väl att man är ärlig mot sig själv och följer sitt samvete. Kram C

Svar: Nej... tyvärr det är därför jag ska skriva min!! :)
Ann-Sofie Corneliusson

anna-karin gunnarsson

Ja, i dramagänget vänder man ut och in på sig själv.Ja, jag tycker det känns som om man har samma värderingar.Det är skönt!Härligt att du kommer tillbaka snart.Vi saknar dig, och ser fram emot våren tillsammans.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress