Visste ni att Anders samlar på älgar?

Nu är det lite mer hemma här i lägenheten, tänk vad en matta, några kuddar och lite ljuslyktor kan göra!
Tre månader tog det för det våra saker att lämna huset hemma i Mölnlycke, och med båt skeppas hit, tas genom tull för att slutligen komma till vår lägenhet.
Måste till Ikea och köpa nya ramar, de går sönder när jag snabbt och fiffigt  ska slänga upp tavlor på väggarna, varför har jag jämt så bråttom?
 
 
Hur många vet att min man samlar på älgar?
Det visste inte jag heller....men på hans jobb hemma i Sverige tror de visst det. Nu är älgarna här och ska nog vidare till Asien-kontoret, undrar vad de tänker om dessa där? Men visst är de söta?
 
igår var jag på min första "väninnedejt", vi åt lunch och hade en trevlig stund. Nu vet jag vart  jag ska gå när mina naglar behöver en makeover! Fick veta lite vad man sysslar med i svenska klubben. Mahjong spelar man på fredagar, sedan lunch och därefter shopping. Får se om jag fokuserar på volontärarbete och kurser.... eller om jag hamnar i detta sociala samanhang? Vi åt en ceasarsallad och drack ett gott glas juice av apelsin, äpple och ingefära, nyttigt va?
 
Bildbevis: Kanske är bilden redigerad? Har hon verkligen hittat någon att luncha med? Vi vet inte....
 
 
 
 
I morgon ny lektion, ska se om jag kan hinna ta lite bilder då. Ska handla om bollsporter,  do , does, får se vad vi kan göra med detta? Är lite tom på ideer just nu. En lektion i veckan är lite, lite....måste jag ändå säga, man tappar liksom, ska inte klaga....
 
Vad gör ni hemma nu? Är semestern snart slut? Ska det bli skönt att återgår till vardag? Det brukar jag tycka... Jag ska försöka hitta en vardag, har ännu inte gjort det. Hur gör man det? Var hittar man den?
Jag har verkligen inte mycket att skriva om, de känns lite krystat det här. Så allt för idag, hoppas det händer något spännade i morgon i så fall får ni reda på det!
Kramar 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nytt om kineser!

Vet ni vad som finns under varje säte i bussarna här i Shangahi? En hink! I fall man blir kissenödig... praktiskt!
Mycket är annorlunda här, men det är svårt att beskriva. Ganska snabbt ändå, vänjer man sig och det annorlunda blir vardag. Kissa på bussen inför de övriga resenärerna är väl fortfarande inget som kommer helt naturligt.
 
Har haft en trevlig helg. Fridas pojkvän David, kom i lördags för att stanna hos oss i tre veckor. Frida är lycklig!
 
På lördag kväll gick vi till Abbey Road, jag och Anders. En pub i närheten, där Svenska klubben har träff varje lördag. Den så kallade "lördagsdrinken" Vi var sex svenskar där denna lördag! Vi träffade ett par som bor i samma compound som vi, huset mitt emot. Mannen jobbar på Ikea och frun är "dependent" som jag. Vi ska ses på lunch i morgon tisdag hon och jag, hon ska visa mig allt hon kan....nåja det går väl ganska fort...de kom hit i januari. Tydligen åker de hem snart på ett antal veckor, men en liten kontakt är knuten!
 
Efter lördagsdrinken åt vi middag tillsammans alla sex svenskar, på en äkta kinesrestaurang i Yunan-stil. Mat som kommer från de södra delarna av Kina med inslag av Burma, Vietnam och Tibet. Mer smakrik än det lokala köket, fantastiskt gott! På nästa pub, helt brevid vårt hus, tog vi sen en drink till och lyssnade på liveband som spelade bra 80-tals rock. Duktiga musiker, men intressant med kinesisk-engelska till kända engelska låtar.
 
Igår söndag planerade vi museumbesök, som tydligen alla Shanghaineser också planerat. Vi tog tunnelbanan till Peoples park, det var premiär för Anders och mig. Det kostar 4 kr att åka hur långt som helst, det är frächt och aircondition där nere, snäppet bättre än Västtrafik. Tunnelbanan här är som vilken tunnelbana i världen som helst, och det är skyltat på engelska överallt, den lär vi använda fler gånger.
 
När vi kom till Shanghai museum ringlade kön lång utanför entren. I den 42-gradiga värmen valde vi då att inte stå där, vi tog en starbucks och drack en icetea istället. 
 
 
 
När vi svalnat av något kom vi på att fakemarket kanske kunde vara något? vi kunde ju inte bara åka hem nu.
Det första vi ser när vi kommer dit är den här skylten:
 
 
 
 
Visst är det kul? 
En stor inomhusmarknad är det, med hur mycket fakeprodukter som helst. Mest väskor, mobiltillbehör, kläder, skor. Det sägs att allt inte är fake, mycket är äkta. Vet inte om det stämmer. Vi handlade inget (inget!) men nu vet vi vad som finns där och vi lär återkomma.
 
 
Blir ni köpsugna? Såg många västerlänningar som frossade i shopping.
 
Måste bara berätta att jag hittat en kanonbra matbutik helt nära, som är fräsch, luktar gott, de har produkter jag känner igen, äntligen kan vi handla mat och äta hemma! 
De mest självklara saker är ibland en lyx!
Vi hörs!
 

En månad i Kina

Nu har vi varit här en månad, 17 kvar?
Har förstått att denna tiden på året flyr man helst Shanghai. Har försökt hitta andra expats, men ingen är här. Får svar på mail....stackars dej! kom du nu?! Vi är tyvärr i Sverige, Holland...nu,
 
 
men vi ses i höst och tar en fika!
Vi har köpt en guidebok om staden, här står förslag på vad man ska göra varje månad hela året...juli och augusti står inte ens med!
Nu har vi i alla fall bestämt två tillfällen att fly vi också. Först ska vi åka tre dagar upp i bergen, till vackra omgivningar, teodlingar, ca fem grader svalare och POOL med källvatten som är så fantastsikt nyttigt för själen...:) Sedan Malaysia och tre öar.
Jag kan tänka mig att det kan tyckas lyxigt att befinna sig i fjärran öster och åka på resor, men ärligt jag sitter mest inne, ensam i den (som tur är ) luftkonditionerade lägenheten och skriver på min dator, och längtar hem....ja gör det jättemycket! Ingen ide att hymla om det. Måste inte bara lägga upp flashiga bilder och skryta hur fantastiskt det är, när det inte är sant.
Jag skulle vilja sitta på min altan hemma, ljus kväll,  tillsammans med någon av er med ett glas vin i handen, efter en lång dag i havet. Vi kan inte ens sitta ute på vår balkong på kvällarna, för varmt då också!
Jaja jag gnäller, hoppas det ändrar på sig. Om det nu blir så där spännande, roligt och fantastiskt sen, så kanske ni vill fortsätta lyssna då med, då är jag väl liksom värd det?
 
 
Hit längtar jag också, till sittbrunnen på våran Cornelia!
 
 
 
"Hemma!! var ligger det nån stans? kan nån ge svar, nu e de midsommar o dans hos mor o far" Citat Kristina från Duvemåla.... Känner mig som henne, långt hemifrån.
Patetisk Ann-Sofie skärp dig! Ok.
Kram alla

Paniken stiger....

Kineser badar inte! Kan nästan inte simma! Här är outhärdligt varmt. Vart åker man för att svalka av sig? Upp i bergen och promenerar! Eller cyklar! Men hallå!? Vad gör ni för att svalka av er? Dricker VARMT vatten!
 
Paniken stiger, jag måste få bada! Alla som känner mig vet att jag är tolkig i att bada, här finns inget sånt. Är det inte konstigt? Över 20 miljoner människor bor här i denna stad, det blir tokvarmt varje sommar under lång tid många veckor. Huang pu-floden ringlar gul och smutsig genom staden, ingen badar där....snart gör jag det.
 
 
Ni ser ju, inne är det svalt och skönt tycker vi. 
 
Jag hade engelskalektion idag, main teacher. Platser och vad man gör var temat. "let´s go to the supermarket and buy food" Eller" Let´s go to the park and play soccer" mm. Jag satte upp bilder (flashcards) på olika ställen runt i klassrummet, affären, parken ,hemma mm sen fick de gå dit jag sa. Innan hade vi tränat att säga efter mig.
Sedan skulle de få dra en bild av varje (en bild med plats, en med aktivitet) för att sätta ihop meningar. Intressant...hade det varit våra barn hemma skulle de välja så rolig blandning som möjligt. Till exempel let´s go to school and buy food. Dessa barn ville absolut att det skulle vara rätt! Lite olika är det allt. De är nog "snällare" än våra busar hemma....
Efter lektionen kom en kineslärare med två klistermärken till mig och bad mig ge de två duktigaste barnen! Oj, hur gör jag nu?
Om en stund ska jag sätta på kaffe och fika med min granne (hemma i Sverige alltså) Vi skypar och fikar ihop. Nån annan som har lust någon dag? Mitt skypenamn är: anncor64. Gå in på skype o sök mig så hittar du mig!
Kramar Ann-Sofie
 
 
 
 

Igår gick brandlarmet!

Klockan var halv elva vi skulle precis släcka och gå och lägga oss, Då går brandlarmet! 
Vad gör man när man bor på 25e våning? Man tar inte hissen... tydligen. Visste inte jag? Vi går ut i farstun, ryker det? Nej! Ser eller hör vi någon annan som verkar reagera på larmet, det tjuter fruktansvärt här ut i trappuppgången. Nej! Vad gör vi ? Tar på skorna och går de 25 våningarna ner för trapporna. Gör någon annan det i huset? Nej!
När vi kommer ner är foajevakterna där, de ser oss komma, säger: sorry sorry!  Och skrattar gör de! hur roligt är detta då? Sedan tar vi hissen upp, tydligen falskt alarm, vad gör vi nästa gång det larmar? Går igen förmodligen. Vill bara påpeka att det är 38 grader och ingen aircondition i trapphuset.
 
Idag åkte jag till Anders jobb vid lunch, han jobbar tio minuter bort med bilen. Och vi gick på en japansk restaurang. Mycket trevligt, av med skorna, sitta på golvet, buga och bocka. Fint och trevligt men tyvärr är det inte mina smaker. Gillar man inte sill eller gravad lax så är det svårt med suchi och rå fisk. Detta var så kallad suchini, inte rullad. Hjälper inte! Nästa gång måste jag prova tillagad mat, fisk eller kött, det kanske går bättre?
 
 
 
 Snygg är den i alla fall! Maten! :)
 
 
 
 
 
Vi gick till Costa Coffie efteråt och tog varin cappucino och delade på en blåbärsmuffins, så blev vi mätta också.  Sen måste vi simma i kväll igen.... 
 
I kväll ska vi äta Ayi-mat! Hon lagar underbart god mat och vi kan inte laga billigare själva, var handlar hon? kan visa bilder på hennes mat i morrn.
 
Nu är det bestämt, vi ska åka till Malaysia på semester i augusti... alla ni som läskar mig med bad på kusten hemma, ha där fick ni! Nej allvarligt talat, jag tror jag döööör snart om jag inte får bada i ett hav! Nu ska jag väl få det då äntligen, några veckor kvar. Det verkar ju som det varit en fantastisk sommar hemma i år? Och detta missade vi....båten står inplastad på Öckerö hamn och gråter....lilla Cornelia....
Vi hörs kramar till er som läser, även om ni inte kommenterar...mail är jättebra!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Skulle köpa cyklar!

Cyklar måste man ha i Shanghai! Det låter ju lyxigt med chaufför, men faktum är att det minskar ens frihet. Det måste planeras, varje litet ärende man har. Ringa James som får berätta för chauffören, vart och när. En cykel skulle gör det lättare. Det är också så varmt, att gå och vara ute mer än tio-femton minuter finns inte på kartan.
Så igår fick vår käre chaufför i uppdrag att ta oss till en cykelhandlare, en begagnad cykel duger bra...tycker vi.
 
Nu hamnar vi i Shanghais riktigt kinesiska kvarter, här finns ingen västerlänning, om någonsinn?!
Vi får se några riktigt skraltiga saker, men en skulle funka för mig, till Frida och Caroline finns nog var sin hyfsat ok. Men en cykel till Anders utan broms, att ha i Shanghaitrafiken? känns inte riktigt bra.
 
Det mest spännande är att vår chafför börjar förhandla med cykelhandlaren, vi förstår ingenting. Det är ett högjljutt samtal, låter som de skäller på varann. Vi tittar på cyklar och ser förmodligen ganska malplacerade ut. Runt oss samlas nu människor som intresserat följer... eller nej, nyfiket stirrar ut oss. De försöker inte ens dölja att de stirrar, mest är det nog tjejerna de tittar på. Vi drar på oss en folksamling, känns lite märkligt med denna uppståndelse!
 
Det slutar med att James är i telefonen (chauffören har ringt honom) han har prisförslag. Nu får cyklarna inte plats i bilen och de kan visst inte leverera hem och någon cykel till Anders med fungerande broms finns inte. Alltså blir det inga cyklar, lite antiklimax får man säga.
 
 
Fick ju låtsas att ta kort på tjejerna, den stora folkmassan syns inte så tydligt kanske, de står liksom runt omkring men några nyfikna ser ni nog.. Och vår chaufför som försöker förhandla bra priser till oss. Caroline och Frida tycker inte jag ska ta kort nu....
Vi får jobba vidare på det här cyklar måste vi ha!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Skulle köpa cyklar!

Cyklar måste man ha i Shanghai! Det låter ju lyxigt med chaufför, men faktum är att det minskar ens frihet. Det måste planeras, varje litet ärende man har. Ringa James som får berätta för chauffören, vart och när. En cykel skulle gör det lättare. Det är också så varmt, att gå och vara ute mer än tio-femton minuter finns inte på kartan.
Så igår fick vår käre chaufför i uppdrag att ta oss till en cykelhandlare, en begagnad cykel duger bra...tycker vi.
 
Nu hamnar vi i Shanghais riktigt kinesiska kvarter, här finns ingen västerlänning, om någonsinn?!
Vi får se några riktigt skraltiga saker, men en skulle funka för mig, till Frida och Caroline finns nog var sin hyfsat ok. Men en cykel till Anders utan broms, att ha i Shanghaitrafiken? känns inte riktigt bra.
 
Det mest spännande är att vår chafför börjar förhandla med cykelhandlaren, vi förstår ingenting. Det är ett högjljutt samtal, låter som de skäller på varann. Vi tittar på cyklar och ser förmodligen ganska malplacerade ut. Runt oss samlas nu människor som intresserat följer... eller nej, nyfiket stirrar ut oss. De försöker inte ens dölja att de stirrar, mest är det nog tjejerna de tittar på. Vi drar på oss en folksamling, känns lite märkligt med denna uppståndelse!
 
Det slutar med att James är i telefonen (chauffören har ringt honom) han har prisförslag. Nu får cyklarna inte plats i bilen och de kan visst inte leverera hem och någon cykel till Anders med fungerande broms finns inte. Alltså blir det inga cyklar, lite antiklimax får man säga.
 
 
Fick ju låtsas att ta kort på tjejerna, den stora folkmassan syns inte så tydligt kanske, de står liksom runt omkring men några nyfikna ser ni nog.. Och vår chaufför som försöker förhandla bra priser till oss. Caroline och Frida tycker inte jag ska ta kort nu....
Vi får jobba vidare på det här cyklar måste vi ha!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lektion 1, engelska

Var det klockan 10.20 eller 9.20? Det sista jag gjorde i går kväll var att kolla när vi skulle träffas utanför skolan för engelska-lektion. Hade fått flera mail av en Carolina (hennes engelska namn), med vägbeskrivningar, tidsangivelser, telefonnummer mm. !0.20 stod det. Satte klockan efter det och bad Anders prata med James på kontoret som i sin tur berättar för vår chaufför var och när jag ska hämtas respektive lämnas...avancerad logistik.
 
Klockan ringer (eller telefonen rättare sagt) och väcker oss. Jag kollar igen mailen, det står 9.20!!! Va?! Tog jag så fel....typiskt Ann-Sofie....panik uppstår i familjen. Chauffören ska först köra tjejerna till universitetet, sen Anders till kontoret, senare mig till mitt volontäruppdrag. Hur ska vi hinna? Nu måste James kontaktas för att ändra planerna och berätta detta för chauffören....stackarn.
 
En halvtimma senare sitter jag i bilen, Anders är på kontoret och tjejerna i skolan. Jag kollar mailen jag fått av Carolina igen. Två har jag fått, i det ena skriver hon att vi ska ses 9.20 det andra 10.20!  Jag ringer henne och frågar, då visar det sig att -Oj, jag har skrivit fel vi ska ses 9.45, va? 
 
Jag hann med god marginal. Det visar sig att förvirringen fortsätter. Vem är lärare? Vad ska vi göra? Oj, så många barn! Var ska vi sitta?
 
Det finns en lektionsplanering (som jag frågat efter men inte fått) som en lärare har, en ung tjej som studerar ekonomi i Hong-Kong. Hennes engelska är perfekt, men barn har hon nog inte sett förr. Jättegullig tjej som sätter igång att lära ut shapes and colours, förra gången fick de lära sig säga -my name is....alla kinesiska barn fick också välja ett engelskt namn, vilket är brukligt.
 
 
Jättesöta alldeles vanliga :) barn...som våra. Svårt att sitta still ibland, vänta på sin tur, pratar med varandra men glada och snälla. På sommaren är vi inte i skolan utan befinner oss på något slags community center / bibliotek, vilket är tur för här finns aircondition. En timma håller vi på och härmar försöker säga meningar: my favorite colour is...vi målar sedan regnbågar och leker Simon says (ungefär, gör si, gör så).
 
Jag skulle vara assisterande lärare de första fyra gångerna, det visar sig att nästa gång är jag lärare. Men med denna nivån känns det helt ok. Engelskalärare är jag inte men i detta sammanhang är min engelska avancerad! och måla regnbågar eller leka Simon says är mitt expertområde :)
 
Förutom att träffa barnen ser jag fram emot att möta riktiga kinesiska lärare på skolan sen när höstterminen börjar, nu är det sommarklasser och bara volontärer som jobbar.
 
Denna dag, en bra dag! Snart ska vi åka och köpa cyklar...ett måste i Shanghai. Får se om vi vågar oss ut i trafiken!
Ha det gott alla semesterfirare, en annan jobbar igen!
 
 
 
 
 
 

Coach!

Igår blev jag coachad via skype! Av en hollänsk kvinna som arbetar för något som heter Global Connection. Ett företag som SCA betalar, för att de ska coacha och stötta de medföljande till expats. Minns inte att detta fanns när vi flyttade till USA...men då behövde jag det ju inte heller.
 
De kan hjälpa till med nätverkande, studier, volontärarbete, vanligt arbete, att starta eget mm. Satt en och en halvtimma och pratade med en jättetrevlig människa om hur det är att flytta så här.
Fick många ideer faktiskt och tankar på vad jag ska göra. Nu har jag anmält mig till en fotokurs ( har ju införskaffat en ny kamera som jag inte riktigt kan hantera.....raka bygngader böjer sig när jag tar kort på dem....  och en kurs i kinesisk historia och kultur. Mandarin har vi en lärare i jag och Anders, vete faan dock om det är möjligt att lära sig detta märkliga språk!?
 
Troligen kommer jag att åka hem lite oftare än tänkt i början, till Andreas, åtminstone två gånger under hösten i stället för en. Varför har jag inte kommit på det förr? själv? Känns sååå mycket bättre!
 
I morgon blir min första dag i kinesisk skola! Det ser jag fram emot, man får ta kort. Jag kan självklart inte ta hur mycket som helst men förhoppningsvis kan ni får se några bilder i morrn.
 
Annars inte inte så mycket nytt, nu går jag och simmar.
 
Zàijiàn! (hej då!) uttalas: tsaidjen!
 
 
 

Helgen

Det har varit något mer human temperatur de senaste dagarna. 33 grader är så mycket bättre än 39. Därför har vi faktiskt kunnat ta oss ut på lite utflykter. Tjejerna har haft sina aktiviter och Jag och Anders våra, ni får läsa på flickornas bloggar om deras äventyr med universitetsvänner och krogbesök. De säger att Shangahi är en mycket säker stad med låg kriminalitet, men Guuud vad nervös en mamma kan vara när de vuxna döttrarna ska ge sig ut i denna stad!! 
 
 
Hur kommer det sig att det ser ut som "bollen" lutar? David? Det gör den inte i vekligheten vill jag bara påpeka.
Vi började fredag eftermiddag med en promenad längs The Bund och sedan Nanjing road, tjejerna hade inte varit där innan.
Det var mycket varmt och plötsligt kände jag att jag bara fort måste ha något att dricka. Då var vi utanför Peace Hotel... mycket känt exklusivt tydligen. Jag tvingar in familjen för att få en lemonad, Frida o Anders tar glass och Caroline en ice-tea, inte jättebilligt. Men tur att vi fick se detta gamla brittiska hotell, där det ges afternoon tea med dans på lördag eftermiddag precis som Ritz i London, det måste vi göra vid tillfälle, dansen hoppar vi nog dock :)
 
 
 
 
Bild på gamla Shanghai inne på hotellet, Frida är inte rädd, bara tvingad att vara med på bild....
 
Efter trivsam eftermiddagspromenad tar vi taxi till Fenyang road för att få en god grekisk middag. Intressant att vara i Kina och komma in  på en typiskt grekisk restaurang, blå ytterdörr.... vita kalkade väggar....grekisk musik....fantastisk tsatziki...souvlaki och en grekisk kypare.
 
Vår chaufför och hans dotter tar oss till en berömd watertown två timmar utanför Shanghai, en liten by som de säger, med bara tio miljoner invånare!
 
 
Här är vår söte chaufför och hans femtonåriga dotter som fick vara guide för oss i Suzhou denna dag.  Här sitter vi och väntar på lunch, en fantastiskt god sådan. Flickan ( det går inte att lära sig vad de heter!!) kunde lite engelska men hade mycket svårt att förstå, så det blev mycket kroppsspråk och glada utrop hela dagen.
Vi var i en vacker kinesisk trädgård med 1000 andra kineser. Dagens höjpunkt var nog silkesmuseet där vi fick se riktiga silkesmaskar och hur man tillverkar silkestyger.
 
 
 
I vattnet simmar enormt stora guldfiskar....
 
 
Snygg bild tycker jag. Parken var vacker och speciell. 
 
 
 
Silkesmaskar som ligger på mullbärsblad, det är tydligen det som de gillar allra bäst. Lite äckliga är de. De är av kokongerna man gör tråden, som sedan spinns och vävs till silke.
 
 
Kokonger
 
 
Här sitter en kvinna och väver silkestyg, ser oerhört komlicerat ut och tar mycket lång tid när alla trådar är så tunna. Egentligen fick man inte ta kort, så jag hängde snällt kameran över axeln och tittade bara intresserat på hennes arbete. Det är bara jag och Anders i rummet, då säger hon att det är ok, jag fick ta kort! Bra va?
 
Jag har många fler bilder att visa, det får bli efter hand. Det tar lång tid att ladda ner och lägga in här, vårt internet är inte jättesnabbt. Jag har nog suttit snart två timmar för att skriva och ladda ner denna sidan idag.
 
Söndagen, om vi ska ta med den, för att ta bort det glamorösa och visa på verkligheten också. Den var inte rolig, Anders skulle åka till Kuala Lumpur och gjorde också. Han kommer "hem" på onsdag natt.
 
Ett Skype-samtal med Andreas och sammanbrottet är ett faktum. Han känner igen oss och blir jätteglad att höra och se oss. Tittar nära, nära, så vi ser bara hans hår, men han ser oss. Sen undrar han (tror jag) -var är de? ska vi inte åka hem? vad ska hända nu? han ser ledsen ut när vi vinkar hej då, fast han vinkar.... 
Jag storgråter och tänker, vad har vi gjort?!
Han är 25 år, han har sitt liv, jag vet att han har det bra. Men har vi svikit honom? Jag kommer hem i september, det är länge dit.
Oj, livet är inte lätt! men "vem har sagt att just du kom till världen, för att få solsken och lycka på färden?"
Evert Taube... bra. Ibland är det sol, då får man ta vara på det, ibland är solen lite för varm...ibland är det molnigt och kallt. Kanske behövs allt? Nu blev det djupt...
 
Susanne...om du läser, längst upp på sidan är jag  till höger : )  till vänster gammalt kinesiskt hus, mitten utsikt från vårt vardagsrum.
 
Kram till alla!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bara 33 gr varmt!!

Hej, ni som läser....idag är fredag och det är bara 33 gr varmt ute! Härligt, det innbär att jag nog orkar ta en promenad bort till den mysiga gatan Anfu road och ta en kaffe om en stund. Troligen något kallt att dricka också.
Har fått höra att detta är en gata där många västerlänningar håller till och de "fräcka" kineserna. 
Finns spännande inredningsaffärer, mysiga cafeér mm. Caroline tyckte jag var jätterolig när jag plötsligt utropar, Åh, en ostaffär! Det var tvålar....
 
 
 
Här ser ni en av mina söta flickor promenerande på Anfu road, kan ni gissa vilken? Inte så svårt för oss... men här tror de att de är tvillingar och kan inte se skillnad på dem!
Chauffören sa till Anders -girls...beautiful! -Sa han inget om din fru? undrade jag...nej.
 
Måste berätta en annan rolig detalj. Vi har sett flera kineser, oftast äldre män, gå omkring på gatorna i pyamas! Ni vet sån rutig? med långa armar och ben, min pappa hade sån när jag var liten, inte på senare år dock. Vi har tyckt det var konstigt, vi har tänkt att de kanske inte tycker det är pyamasar? utan sköna bekväma kläder? Nu har jag fått veta, det är fint att gå runt på gatorna i pyamas! det visar att man har så mycket pengar att man inte behöver jobba utan kan lata sig hela dagarna. Kulturen är så annorlunda vår!
 
 
Alla skyltar här i stan har både kinesisk text och engelsk...som tur är. Jag tror inte så är fallet i Japan? har förstått att det är ännu svårare som utlänning där.
 
I morgon lördag ska tjejerna på någon utflykt med universitetet. Så jag och Anders tänkte också passa på att åka och se oss om. 
Till en "by"!!! en liten "village" där bara ca 10 miljoner bor.... Suzhou.
Denna by är känd för sina vackra trädgårdar, kanaler och museum. Det finns ett silkesmuseum som jag tycker hade varit spännande att se. Man kan får se, levande silkesmaskar och hur de producerar silket till färdigt tyg.
Detta har man tydligen gjort i 4000 år! Hoppas man får ta kort!
Söndag tänkte vi sightseinga i Shanghai, hop-on hop-off buss om vädret tillåter.
 
Kanske hinner jag inte skriva förrän måndag? Är bra att ha något att göra då också. Anders åker till Malaysia Kuala Lumpur på söndag kväll kommer "hem" onsdag natt. Tur att jag har tjejerna här, men måste erkänna att jag panikar inför att vara ensam och utlämnad här i tre dagar!
Ha det gott alla!

Jobba i kinesisk skola?

Var på volontärintroduktion igår. Bara att hitta dit var ju en historia i sig!
Hade fått en adress på mailen, som chauffören fick. Han släppte av mig utanför och skulle hämta fyra timmar senare. Inga skyltar, inte en enda människa som ser ut som de skulle till samma som jag. (Hur skulle de se ut förresten? det visste jag ju inte).
Jag går in genom dörren till ingång 8, som det stod i mailet. Ingen där!! Hittar ett kontorslandskap lite längre in, alla verkar jobba oerhört effektivt. Smyger fram och frågar: -Do you speak english? Ett helt nollställt ansikte till svar. -stepping stone? (namnet på volontärprojektet)...ingen reaktion.
Jag går ut och ringer ett telefonnummer som fanns med i mailet. Han kan engelska!!! Till slut visar det sig att jag är på rätt ställe, ska bara ta hissen upp till våning 12. Hoppar in i hissen, med några asiater, går ur när de går ur. Nytt kontorslandskap!!! Ringer igen... fel våning, gick ut för tidigt! Sååå svettigt!
 
Ett femtiotal volontärer i alla åldrar och många olika ursprung, mest asiater några amerikaner, en australiensare, en engelsman...som frågar om han får sitta brevid mig...mycket trevlig....(Anders tror han stötte på mig, kan man hoppas?)
En genomgång om vad Stepping stone står för, vi får uppleva ett exempel på språklektion som vi kan ta med oss. Får lära oss ett, två, tre, hund, katt, höna, häst och att hälsa på filipinska. En halvtimma till att prova på att planera en lektion. Och sen är vi fullfjädrade lärare!!
 
Alla verkar oerhört självsäkra och känner att de har koll på läget. Bara jag som undrar, vilken nivå eleverna är på? hur gamla? Finns något pedagogiskt material?
Jag satte upp mig som assisterande lärare några torsdagar framöver. Corrinne grundare till Stepping stone ville ha mig som lärare till volontärerna, när hon fick höra min bakrund, nivån är väl inte jättehög kanske?
Ska bli spännande att få komma ut i riktiga kinesiska skolor, och så småningom kanske jag håller klasser själv för barnen. Deras engelskakunskaper är mycket små.
 
Nu kom tjejerna hem från skolan helt genomsvettiga, de gick hem idag! Tog en halvtimma cirka. Den tillförlitliga svenska termometern står på 40,2 grader!!
Tack alla trevliga vänner som lägger in kommentarer här till mig! Blir så glad, känns som jag har lite vänner i världen om nu inte några i Shanghai ännu.
 

Helgen och några bilder från gatan där vi bor!

Helgen har varit omtumlande. I fredags var vi som jag redan berättat på läkarbesök med Frida. Det kanske var bra att det behövdes? Vi blev nämligen påminda om att försäkringar är bra att ha, och att ha koll på!  SCA hade missat att ge oss kort på vår medicinska försäkring. Nu fick vi våra kort alla fyra och Fridas läkarbesök och hennes medicin blev gratis (för oss). Nu har vi koll på det.
 
Lördag var vi bokade på den fantastiska restaurangen Mint. Utsikten var slående och maten enastående.  Började kvällen med en mojito, den var stark...Till förrätt åt jag någon slags torskknyten, de smakade som mammas fisksuffle´. Lite intressant är det ju att gå på exklusiv restaurang och äta mat som smakar som mammas? Huvudrätt blev en köttbit (blir inte mycket kött annars här) och ett rött Italienskt vin supergott! 
 
Restaurangen har någon slags klubb som de försökte värva oss till....kostar pengar och det man får är en flaska champange på sin födelsedag. Värt? Nej tror inte det. Men vi blev bjudna på ett glas bubbel och en fruktshot, det tackade vi inte nej till.
 
Söndag så, igår. Fick jag sammanbrottet Allan. pratade med Andreas på Skype....oj vad jag längtar efter honom!
Försöker säga till mig själv att på sommaren brukar vi vara ute på sjön ett antal veckor och då ser jag honom inte ändå, så skulle det ha varit nu förmodligen? Det var bara lite drygt en vecka sen vi sågs....men när blir det sen? Vi är så långt bort....trodde inte det skulle vara så här jobbigt!
Hoppas att jag snart kan börja njuta av de upplevelser vi får här, de är unika, jag vet. Men ärligt jag önskar det var semester och vi skulle hem om en vecka! Låter jag otacksam?
 
 
 
Utsikten från Mint.
 
Igår, innan det stora utbrottet tog vi en promenad i värmen runt vårt kvarter, nedan några bilder från det.
 
 
 
 
 
Man ser ofta kineser som sover...
 
 
 
 
 
Vet inte riktigt vad de vill säga med skylten? Skaffa egen nyckel! kanske?
 
 
 
 
 
De hänger ut sin tvätt längs trottoarerna, undrar om den torkar i den fuktiga luften?

Till läkaren med Frida

Event för dagen var läkarbesök för Frida. Hon ligger här med jätteont i halsen, vi trodde säkert på halsfluss.
Det var det inte, som tur var, eller tyvärr...det är ju praktiskt att få penicillin? Nu fick hon massa värktabletter och hostmedicin och stränga order på att hålla sig i säng, så borde hon vara bra till på måndag då skolan börjar.
Det var en amerikansk läkare och jag kände mig så hemma!? Trodde jag var tillbaka i Philadelphia. 
 
Just nu i skrivande stund springer en ayi (hembiträde) runt och städar...hon har strykt vår tvätt....nästa vecka ska hon laga middag till oss en dag. Hon ska visst vara duktig på matlagning! Hjälp! Vad konstigt det känns. Jag får lyfta på fötterna när hon torkar golvet under mig. Jag säger -tje tje (betyder tack). har ingen aning om jag betonar rätt...fel betoning så kan betydelsen bli en helt annan? Hur ska jag vänja mig vid detta? Förstår om det kan låta som ett lyxproblem och det är det. Men jag gillar ju egentligen inte tanken på att någon annan ska ta hand om min smuts. Måste se till att inte vara hemma när hon är här.
 
I morgon lördag ska vi tillbaka till Ikea och köpa galgar som ayi kan hänga våra kläder på! Mycket Ikea blir det...
 
 
Jag måste öva mycket på att bli bra på att äta med pinnar.
 
 

Dagens strapatser och lite bilder.

Dagens strapatser bestod av att åka till tjejernas universitet för att hämta upp ett intyg på att de ska studera där.
Jiatong university. Polisen måste ha det för att utfärda ett uppehållsvisum till dem. På universitet är det inte lätt att hitta engelsktalande förrän vi kommer fram till huset för internationella studenter. Efter att ha vandrat i på universitetområdet i minst en kvart i 38 gr värme är vi helt genomblöta. För att få förklarat vårt ärende tvingas vi ringa Anders på kontoret, han får i sin tur förklara för en kollega, som på telefon pratar med den kinesiske administratören. Äntligen får vi intyget och tror att vi kan åka hem, icke! Vi måste snabbt åka till ett medicinskt center som måste kolla att deras friskhetsintyg från Sverige är ok, annars inget visum. Nu har vi förhoppningsvis alla papper i kontroll, om en stund kommer en tjej och hämtar pass och intyg för att lämna dessa till polisen.
 
Här har vi frivilligt på grund av Anders arbete flyttat till Kina för en tid, vi kan åka hem om vi vill och vi ska flytta hem efter inte alltför lång tid. Dessa byråkratiska problem man ställs inför känns jobbigt, jag undrar hur det kan kännas att som flykting ofrivillgt lämnat sitt hemland och tvingas gå igenom liknande situationer i Sverige? Utan att förstå vare sig språk eller kultur?
 
Jag är inte allt för hemma på det här med bloggande ännu. Att ladda ner bilder och lägga in tar jättelång tid, här är några dock, ska försöka bli snabbare och bättre på detta så att jag kan lägga in fler. Men här kommer några:
 
 
 
Entren till vårt hus. Här inne sitter en vakt som så fort vi kommer rusar upp och öppnar dörren, sedan trycker han ner hissen och trycker på våning 25, han vet att vi bor där. Om en kines som bor i huset kommer rör han inte på sig, vet inte varför?
 
 
 
Vårt vardagsrum, här i soffan sitter jag och skriver på min dator, eller läser en bok. Just nu läser jag Fyrmästarens dotter av Ann Rosman. Handlar om ett mord som skett på Pater Noster utanför Marsstrand, polisen som utreder brottet bor för tillfället i sin båt som ligger i hamnen på Koön. Jag ser Marstrand framför mig och längtar efter ett dopp i havet, här är som sagt 38 gr idag....)
 
 
 
Någon som vill ha färsk ål? Du får den i en plastpåse med dig hem, pinfärsk! Finns att köpa, allt från hummer kummel till ål att ta med levande hem och tillaga. Ål 96.80 RMB ( 1 RMB= 1 Kr) Detta i vår vanliga mataffär.
 

Äntligen är de här!

Halv tio hämtade chauffören upp mig, vi skulle åka till flygplatsen för att hämta tjejerna. Vad stressad och orolig man kan bli av en så enkel sak, när man inte kan kommunicera. Jag tänkte, var ska han släppa av mig? Väntar han där på oss, eller åker han och parkerar bilen? Hur ska jag hitta tillbaka till bilen? Varför kör han så sakta, planet har ju landat? Det visade sig att det gick bra! Chauffören körde direkt och parkerade, sedan följde han med mig och hämtade upp Caroline och Frida. Vi fick vänta nästan en timma, inte konstigt att han kört sakta. Det känns verkligen skönt att ha dem här. Men samtidigt tänker jag, Vad har jag lurat dem in i? Frida är jätteledsen och saknar pojkvännen. Caroline, tänk om hon träffar någon här!!! och blir kvar!!! Vi har ställt våra döttrar utan fast anknytning (inget hem) i Sverige. Det lät så spännande och fräckt att bo i Kina i två år, en storstad som Shanghai, leva lyxliv ett tag. Tjejerna sa, självklart ska vi göra det! Det är inte så enkelt, just nu är det faktiskt de negativa tankarna som tar lite överhanden. Kanske borde jag inte skriva så här utan bara berätta om allt fräckt? Visa glada bilder och bilder på god mat på restauranger? Beskriva vår gymclub som hör till compoundet där vi bor, snygg pool, alla tänkbara träningsredskap möjlighet till personlig tränare? Bilden ni ser längst upp i mitten är förresten utsikten från vårt vardagsrum som jag sitter och ser ut över just nu när jag skriver, snygg va? MEN, jag gillar altanen hemma i Skogen, där har jag vänner som jag kan ta en fika med! Luften är sval och ren. På semestern seglar vi längs kusten. Finns ingen vackrare plats på jorden än Gåsöskärgården utanför Lysekil och det har jag lämnat! Nu ska jag för första gången försöka våga mig på att ensam gå utanför vårt område (Compound) och se om jag kan handla toapapper, lite frukt och grönsaker...har inte varit där utan chaufför eller Anders. Fortsättning följer, blir jätteglad för kommentarer, ok att bara skriva: jag var här och läste. Kram på er!

På ikea och en Ayi!

Tisdag 2 juli, tredje dagen i denna varma stad, termometern i sovrummet står på 37,9 grader C och då är inte solen där! Det är en svensk mycket tillförlitlig termometer som vi tagit med oss. Visserligen är det inte över femtio grader som de har i Californien...men väldigt varmt är det!
Igår gjorde jag en tur till Ikea, hoppades lite att se någon svensk, eller västerlänning för den delen, nej bara kineser! De sover överallt visste ni det? På Ikea finns många ställen att sova på, sköna fotöljer, köksstolar, bänkar, golv och ja sängar. De ligger överallt och sover! Nästa gång jag åker dit ska jag ta kort så kan jag lägga ut här.
Jag handlade massor, fyra fullproppade blå ikeakassar och fyra växter. Man får inte ta med kärran ut här.... En vakt hjälpte mig att få kassarna på mig så jag kunde bära ut till bilen. Jag trodde han skulle hjälpa mig till bilen ;) Det var cirka 30 meter att gå till min gullige chaufför som kom till undsättning. Kan nämna att köttbullarna smakar samma som Ikea Kållered men moset har de glömt att krydda helt o hållet.
Nu är det så, lite pinsamt tycker jag men vi måste ha en Ayi. Ayi=hembiträde. En man i Anders ställning måste ge jobb till en Ayi! Hon var här idag Cho heter hon (typ) en gullig kvinna i 30-40 årsåldern. Vi hade en engelskspråkig kvinna i telefon som skulle tolka för oss. Inte helt lätt sätt att kommunicera på. Det blev bestämt att hon ska komma tisdagar och fredagar och städa, tvätta och stryka! Ibland kan vi även be henne om att laga mat. Hade varit roligt att få lära sig laga riktigt god äkta kinesisk mat. Vad jag ska göra vet vi ännu inte?
Vi hade köpt en ny damsugare igår, jag och Anders, som jag och Cho under svensk-kinesiska utrop fick ihop, sen var det ok och tummen upp. Klockan ett på fredag kommer hon.
I morgon kommer mina älskade flickor hit, oj vad gott det ska bli att ha dem här! Vill bara säga - flyg försiktigt!
Det är nog det som gör att det känns lite lättare idag, att Caroline och Frida kommer, men tufft är det i ett land så här annorlunda! 
Nu ska jag gå och simma några längder i poolen (stackars mig)!
På återhörande!

Nu är vi här!

Sista veckan har varit hektisk. Huset skulle packas, flyttas ur, städas och trädgården göras fin. Så förhoppningsvis är det lika fint när vi kommer hem igen?....om två år....
Vi ville åka runt till släkt och vänner och säga hej då på ett tag, så många fester blev det!
Det var hektiskt men roligt allt kändes förväntasfullt och spännande.
Nu är vi här, har landat.... och nu längtar jag hem! Hur ska detta gå? Jag känner mig så ensam! 
I en fruktansvärt varm och stor stad. Vilka människor är vi som gör sånt här? Vad har vi gjort? Två år?
Vi som hade ett bra liv, villa med härlig altan, båt att segla längs kusten med på sommaren. Båten står inplastad i Öckerö hamn, och jag sitter här med en inomhuspool att bada i!
Jetlegen höll mig vaken många timmar i natt och jag var gråtfärdig, jag vill hem till människor jag känner och kan prata med.
Hoppas dessa negativa tankar snart försvinner och jag återigen kan se detta som ett äventyr i livet.
Lite planer har jag för dagen: om en liten stund ska jag gå bort i hettan till en coffieshop och köpa en kopp kaffe. Klockan ett kommer chauffören och hämtar mig så ska jag åka till Ikea. Måste köpa handdukar, lakan, badrumsutrusting, köksutrusting, växter plus lite pyssel som kanske kan göra att lägenheten får lite mer hemkänsla?
Börjar också ifrågasätta om jag ska fortsätta blogga eller bara lägga ner? För vem skriver jag? Mej själv? I så fall måste jag ju inte lägga ut på nätet? Vi får se...
Kram till alla!
Tema Dialog gjort av Mimmi Thorneus