Ann-Sofie

En vecka kvar till jag får se en sväng av Svedala. Det ska bli gott att komma hem och se till Andreas, jag längtar verkligen efter honom. Han skrattar och är väldigt intresserad när vi pratar på Skype. Förra veckan hade personalen lite problem med högtalarna. Han såg oss men hörde oss inte. Vi både såg och hörde honom bra. Han var jättearg, skrek och puttade på personalen. Det tog en stund innan de fick ordning på det, Andreas var i upplösningstillstånd. Men sedan lugnade han sig direkt när han hörde oss, eller mig...det är mest jag som ropar till honom. Det är verkligen fantastiskt med skype! Trodde inte det skulle funka så bra som det gör. Vi ser och hör att Andreas är sig lik, känns bra att veta. Nu är jag lite orolig dock hur han ska reagera när jag kommer på måndag till DV...får han en chock? blir han glad? eller rent av arg?

Hoppas hinna runt och träffa lite vänner också, och en fredagsfika på jobbet får jag nog ta. Mamma i Lysekil får ett besök också förstås.

 

Lite synd är det att lämna här nu. Nu börjar det bli fint. 25 grader och sol. Satt på en uteservering och åt lunch med en ny bekantskap. Är alla svenskar i Shanghai trevliga? Det verkar så. Sedan tog vi en promenad i Xintandi, ett mycket trevligt område. Bland annat strosade vi runt på gator fulla med allt, från antika poslinsvaser till konst och skräp också för den delen. En man ropar på oss och vill sälja fina gamla porslinssaker. Han känner Göran Johansson från Göteborg säger han (han med utslag i ansiktet) och har sålt mycket till honom....skvaller nu vet ni det! Göteborg och Shanghai är ju så kallade vänorter. Alla bussar som kör på gatorna är VOLVO-bussar