Två år i Cascais - Ett halv sekel i Kina

Alltså inte ett halvt sekel i Kina....men jag är visst ett halvt sekel nu, och jag är i Kina. Firade min stora dag i vackra bergstrakter här utanför Shanghai. En fantastisk spa-anläggning som ligger högt upp ibergen. Villorna man hyr ligger som fågelbon bland träden. De påminner om fågelbon också, på utsidan, men insidan är mycket lyxig och snyggt designad.

Det blev champagne, spabehandling, cykeltur och poolbad, härliga dagar!!

Huset längst upp till vänster på berget, där bodde vi!!!

Många backar var det, vilken tur att man bara kunde ringa på "Dennis" som kom med golfbilen och körde oss dit vi ville. Till Poolbaren, där denna pool fanns eller "clubhouse" där frukost bland annat serverades, eller rent av till spaområdet, där det låg flera småstugor för massage eller andra behandlingar. Jag och Frida tog en ansiktsbehandling (90 min) som inte var att leka med!!

Jag blev väckt av skönsång och champange! Verkligen väckt....det var inte lätt att dricka såå tidigt, har nog inte den alkoholgenen, tyvärr (eller som tur är kanske?)

"Den gamla"

Håret är inte tipp topp direkt på morgonen, denna bild är IRL (in real life), så här ser jag ut efter att ha blivit väckt alladeles för tidigt.... halv åtta, sov som en sten!

Det gick helt enkelt inte att dricka upp, men festligt var det. Så jag sparade och fick dricka i Jacuzzin fram på eftermiddagen istället, bättre!!

Efter frukost ger vi oss av på en cykeltur i det vackra området.

Här ser vi än så länge pigga ut....men ni ser att det går uppför, eller?

Vacker vy?

Efter låååånga uppförsbackar kommer vi till en tunnel, lång den också. Absolut ingen belysning där inne. Vi hade

fått med oss ficklampa, vi förstod inte varför....nu förstod vi. Helt bäcksvart!!

Ficklamporna lös nästan inte alls....vi såg ingenting!!! Lamporna var nog inte för att vi skulle se, utan för att vi skulle synas....

När vi cyklat halva vägen så hör vi ett muller...är det en bil? Jo, stanna! In till kanten och vänd ficklampan mot bilen så han ser oss!!! Jag var livrädd, nu blir vi påkörda. Lampan lös såå svagt och några andra reflexer fanns inte heller. Och tunneln var smal!

Vi överlevde! Men oj så rädda vi blev.

Det kändes som tunneln var kilometerlång, men förmodligen var det inte mer än några hundra meter.

Längs vår cykeltur...här går det lite utför....

Anders var med!!

Även idag har jag ont i rumpan, Frida likaså. Förmodligen är det stora blåmärken.

Efter cykeltur, ansiktsbehandling... nu är jag öm i baken men som en barnrumpa i ansiktet!

Då är det äntligen dags för lite bubbel i bubbelpoolen!

Jag har mer att förtälja om denna dag och fler bilder att visa, men det tar lång tid, har suttit ett par timmar redan. Så det får bli fortsättning följer.....

Tack Anders och Frida för dessa dagar! Älskar er!

Tack alla som grattat på facebook, jag blev hemskt glad att ni kommer ihåg mig!!

Kram

Ann-Sofie